Barnopera om språk, natur och vänskap på Svenska veckan-turné

Giellavealgu är en opera för barn, med inslag av både balett och visuella element. Vi får träffa fjällugglan Gonagasčivka, fjällräven Njálla och blåhaken Giellavealgu som spelas av Reetta Haavisto, Ville Salonen, Heidi Iisalo och Maria Ahmed. Berättelsen utspelar sig i Lappland och är inspirerad av den arktiska miljön och de samiska språken. “En skola bad oss göra en opera på minoritetsspråk. Då fick vi idén att introducera samiska för de barn som inte känner till det”, berättar Salonen. “Det är inte många som kan samiska men det är ändå viktigt att det hörs, det är ursprungsspråket i Finland.”

Giellavealgu är det nordsamiska ordet för blåhake, men det betyder också språkbytare. Språk är ett centralt tema i pjäsen, utöver svenska och samiska förekommer arabiska och somaliska och ibland ukrainska och swahili. Ville Salonen förklarar att det handlar om att publikens språk representeras: “Innan föreställningen brukar vi kolla vilka minoritetsspråk barnen talar, så vi kan inkludera så många som möjligt av dem.” 

Ville Salonen står också för librettot, kostymerna och visualiseringen. Han har skapat en video som visas i bakgrunden för att efterlikna det nordliga landskapet. Barnoperan är producerad av gruppen Opera Box, som består av skådespelarna själva samt regissör Isa Kortekangas, musiker Lotta-Maria Heiskanen och tonsättarna Elias Nieminen och Pessi Jouste. “Det här är första gången en opera tonsätts av en samisk kompositör”, berättar Salonen. “Joustes berättelse påminner dessutom om blåhakens: han har rötter i Lappland men kunde inte samiska, så han åkte tillbaka för att lära sig språket.”

I Giellavealgu har våren kommit tidigt i Lappland då blåhaken kommer hem från sin vinter i Afrika. Hon träffar fjällugglan, som har det varmt i sin tjocka fjäderskrud. Ugglan ber blåhaken om hjälp, men blåhaken förstår henne inte. De träffar också den blyga fjällräven, men då blåhaken vill prata med honom blir han rädd eftersom hon talar ett annat språk. Så småningom börjar de tre djuren försöka förstå varandra, och de hjälper ugglan att bli av med sin vinterskrud. “Djuren lär sig att inte vara rädda för nya saker, personer eller språk”, förklarar Salonen. 

Giellavealgu är också en berättelse om klimatförändringen som har medfört mildare vintrar i Norden. “Miljöförändringen i Lappland har varit en av de största i världen, vintrarna har blivit både varmare och kortare”, konstaterar Salonen. I föreställningen är både fjällugglan och fjällräven förtvivlade över värmen, men i slutet inser djuren att de måste samarbeta och hjälpa varandra för att klara av de nya omständigheterna.

Barnoperan hade premiär i januari, och ingår i undervisnings- och kulturministeriets jubileumsår för de inhemska språken. Publiken har älskat föreställningen, framför allt blåhakens akrobatiska balettnummer. Giellavealgu platsar extra bra just under Svenska veckan eftersom den lyfter minoritetsspråk och uppmuntrar till att utmana språkbarriärerna. Budskapet är enkelt men viktigt: “Man ska alltid försöka förstå varandra även om man inte delar samma språk.”

Text: Alva Zilliacus

Bild: Sakari Röyskö